Beställare: Fredriksdal Museer och Trädgårdar i Helsingborg

Med avstamp i gamla nordiska traditioner som julbad, ljusstöpning, julbak och -mat skapades en stämningsfullt ljussatt vandring genom Engelska Parken

.

1. Juläpplena
Äppelträdet har odlats i vårt land i bortåt 4000 år. Äpplet har därför en framträdande roll i våra mattraditioner, inte minst kring jul. Äpplet har använts som symbol för kärlek, sexualitet, fruktsamhet, livet och även för rikedom. I den nordiska mytologin var det Idun som hade hand om ungdomens äpplen som hon delade ut till de andra asarna så att de kunde hålla sig evigt unga.

2. Feststavar
I gamla tider hade man för vana att resa feststänger vid olika högtider, t.ex. vid dop och bröllop. De dekorerades ofta med färggranna pappersremsor. Stängerna hade ofta skiftande utseende och karaktär och kunde fungera som symbol för en gård, by eller trakt. Midsommarstången och julstången är speciella varianter av feststången.

3. Julbadet
Julbadet ägde rum när julen stod för dörren. Ett stort träkar ställdes upp inne i stugan och alla på gården badade sedan i sträng hiearki. På sina håll lade man i torkade blommor som man sparat från midsommar i badet. Blommorna skulle ge de badande styrka och skydda dem från onda krafter.

4. Julstöpningen
Vi lever i ett mörkt land på vintern. Under den mörkaste årstiden tvingades man använda sig av ljus för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Traditionen att lysa upp våra hem med ljus går därför långt bak i tiden. Förr användes mestadels talgljus. Ljusen stöptes i samband med att fåren slaktades i oktober. Ibland använde man sig av oxtalg. Att tända ljusen redan i skymningen ansågs som mycket slösaktigt. Man tog tillfället i akt att ”vila skymning” eller ”kura skymning”.

5. Julstängerna
I gamla tider fanns en vintrig pendang till våra tiders midsommarstänger, nämligen julstängerna. De förekom flitigt runt om i vårt land och har anor långt bak i tiden. På gamla runstavar är ibland den 21 december (midvintersolståndet) markerat med två korslagda stänger med kvarsittande toppruskor. Julstängerna placerades ofta i par framför huset som tecken på att julfriden inträtt och för att skydda gården mot julnattens okända makter.

6. Lusthuset
I lusthuset har det dukats upp till fest! Till jul bakades förr bröd i speciella former som inte förekom vid andra tider på året. Bröden dekorerades med hjul, kors, kusar, bockar osv. I förhoppning att få kraft för ännu ett års tungt arbete bakades ofta en så kallad såkaka. I den skulle alla fyra mjölsorterna ingå. Såkakan lades mitt på bordet och fick inte röras förrän vårbruket sattes igång. Då delades det av alla gårdens människor och djur. Änglarna sjöng för herdarna om Jesu födelse. Änglaspelen symbolisera kopplingen mellan den gamla hedniska julen och vår tids kristna jul.

7. Lussekatten
Välkommen in i lussekattens välkomnande famn! Lussekatten har inget med lucia att göra utan syftar istället på Lucifer, alltså djävulen. Den gula färgen i brödet ansågs skrämma bort den ljusskygga Lucifer. Många av de former som lussekatterna bakas i kan spåras ända till bronsåldern.

8. Midvintersolen
Under midvintersolståndet står solen som lägst på himlen. Naturen ligger till synes död. Solen har i alla tider varit en viktig symbol för liv och naturens återfödelse, en symbol för kraft och fruktbarhet. Här ligger ”solen” nedbäddad i markens mylla som en jättelik bronssköld och gör sig påmind om sin snara återkomst.

9. Midvinterblotet
Innan vår jul blev kristnad firade man midvinterblot. Vi vet egentligen inte så mycket om dessa blot, men det finns starka skäl att tro att människor offrade boskap för att vinna gudarnas gillande. Vissa menar att de röda kulorna i våra julgranar är en kvarleva av de slaktade offren som blodiga hängdes upp i offerträdet. Här symboliserade med de röda virade stammarna.